Alla inlägg av Eva Einarsson

Parningsstation och Rasparningsplats

Parningsstation

BUCKFAST

Styrsö parningsstation 2018

Styrsö parningsstation kommer under 2018 att vara öppen från 9 juni till den 12 augusti för hämtning och mottagning, enbart lördagar 8.00 till 11.00. Styrsö kommer som tidigare att drivas i Mölnlycke Biodlarförenings regi med Lennart Karlsson som platsansvarig och Egon Andersson som stationsföreståndare. Föranmälan till Lennart Karlsson på tfn.  031-970467, eller Egon Andersson, 0708-789370 senast en vecka innan om man avser lämna fler än 5 parningskupor. Mottagning kan ske i drönarfria EWK eller Apideor. Besiktning ska vara utförd av bitillsynsman och kopia på flyttningstillstånd ska medföras.  Parningsavgiften är 80:-  och betalas på  föreningens Bg 785-2742.

Drönargivare under 2018 och 2019 är EAN14-226. 

Denna drottning är en av de bästa i en bedömd testserie från 2014 vad gäller temperament och produktivitet, den är testad för full utrensning, ingen nosema eller kalkyngel. Moderslinjen kommer ur en serie avelsdrottningar i Egon Anderssons och Ingvar Carlssons uppfödning.  Styrsö är en mycket värdefull station i och med att vi har ett 40-tal drönarsamhällen här och på omgivande öar vilket garanterar att vi får en optimal bredd på det genetiska arvet.

Stamtavla

Rasparningsplats

BUCKFAST

Mölnlycke

Mölnlycke biodlarförenings rasparningsplats öppen i juni och juli. Vi har haft ett renparningsområde i Mölnlycke sedan mer än ett decennium som gett mycket bra resultat vid friparningar. Vill du sätta ut parningssamhällen hos oss kontakta Egon Andersson på tfn 0708-789370 eller 031-883877 eller egon@radabigardar.se. Avgift 50:- som betalas in på föreningens Bg 785-2742.

Årsmöte

Onsdagen den 22 November 2017 kl. 19.00

Inbjudna deltagare är årets och föregående års biodlingskurs samt representanter från några grannföreningar.
Efter årsmötet serveras smörgåstårta och resekommittén berättar om föreningens studieresa till Skottland sommaren 2017.
Lokal: Kulturhuset, Röda rummet

Temadag avläggare, lördagen den 1 juli klockan 10.00

Välkomna på temadag avläggare i samverkan mellan Mölnlycke och Mölndals biodlarföreningar lördagen den 1 juli kl. 10

Ta med fika och bikläder och samåk gärna eftersom det kan vara ont om parkering.

Vi kommer att visa hur man gör skaksvärmar och några typer av avläggare

Plats: Gamla Hällersåkervägen 22(Hällesåker), 437 92 Lindome

Vägbeskrivning:

Från Mölnlycke – kör över Benareby , ta vänster på Greggeredsvägen mot Hällesåker och vänster igen in på Gamla Hällesåkersvägen, man svänger alldeles innan bron över ån.

Från Lindome: Kör mot Hällesåker och sväng vänster innan Hällesåker mot Greggered, alldeles efter bron ta höger in på Gamla Hällersåkersvägen

Kör några hundra meter så kommer ni till en bondgård där vi möter upp.

Var varmt välkomna,

Björn Albinsson och Egon Andersson

Träff för distriktets kvinnliga nätverk på Råda Säteri 13 maj 2017

Mölnlycke biodlarförening tillsammans med Distriktet och Vuxenskolan anordnade den 13 maj träff för distriktets Kvinnliga nätverk på Råda Säteri i Mölnlycke. Träffen var fulltecknad redan innan anmälningstiden gick ut, men personalen på Säteriet med Robert Säll i spetsen ordnade några extraplatser.  Även dessa blev snabbt fulltecknade. Det blev totalt sextio personer som infann sig till kaffe kl. 09.30. Även ett antal män. Några av dessa hade kanske fått nöjet att följa med sina fruar. I mitt fall representerade jag föreningen. Vi har i Mölnlycke en jämställd styrelse med tre damer och tre herrar. Kvinnorna har förstå’s dragit det tunga lasset vid anordnandet av denna träff. Jag vill lova att allt var väl genomtänkt.

Efter hälsningsanförande av vår sekreterare Agneta Nilsson fick vi lyssna till Åslög Dahl som talade om ”Bin och blomväxter – en relation till ömsesidig nytta”. Åslög berättade medryckande om det märkliga samspelet mellan växterna och de pollinerande bina. Utan binas arbetsinsats skulle en stor del av de växter som vi äter inte kunna existera. På köpet får bina nektar och pollen. Bin har en mycket god förmåga att avgöra kvaliteten hos nektar. Om sockerhalten är för låg, dvs. under cirka 12 procent, så är det inte värt besväret för bina att hämta hem den. Nu är ju bina lika beroende av pollen, eftersom det är binas enda möjlighet att få protein (äggviteämnen) som behövs för yngeluppfödningen. Tyvärr saknar bin förmåga att bestämma kvaliteten hos pollen. Biodlare har i alla tider förundrats över att bina samlar pollen från hassel på våren. Hassel är vindpollinarad och borde alltså rimligtvis ha ett lågt näringsvärde hos sitt pollen liksom björk och gran med flera. Stor mängd pollen bör rimligtvis leda till sämre kvalitet ur binas synpunkt.

I litteraturen finns förteckningar på värdet av pollen från olika växter, men Åslög har kommit fram till att dessa uppgifter ofta härstammar från biodlares erfarenhet eller kanske rentav tyckanden. Forskning om olika pollens näringsvärde saknas i stort sett. I den mån det finns forskning så kommer den från andra länder med andra blommor än våra. Åslög framhöll dock att våra bin flyger mycket gärna på vitklöver vars pollen innehåller alla för bina viktiga aminosyror.   –   Åslög avtackades av Agneta och fick – naturligtvis – långa applåder.

SBR:s nyvalde ordförande Monica Selling, som också är distriktets ordförande, höll ett kort men kärnfullt anförande om SBR och om distriktets verksamhet.

Därefter var det dags att gå ner i matsalen där lunchen, som bestod av kyckling, serverades. I rätt tid och god stämning förstås.

Efter maten blev det kaffe en trappa upp innan näste föredragshållare vår vice ordförande Egon Andersson uppmanade till avmarsch till bigården. Först visade Egon föreningens demobigård och sedan en kort vandring ned till rasparningsplatsen och Egons drottningodlingsbigård vid stranden av Rådasjön. Egon berättade medryckande om hur han odlar drottningar i stort antal, och om Styrsö Parningsstation. Landets enda parningsstation som drives i regi av en biodlarförening. Mölnlycke har också en rasparningsplats här på Säteriet. Vädret var kyligt, och inga bin var ute. Egon berättade också om föreningens avelsområde. Beslut om detta togs vid ett möte i juni 1995, men det tog fem år att genomföra beslutet. Under dessa fem år hade Styrsö parningsstation startat. Givetvis är det Buckfastbin som gäller. Egon berättade även om sin biodling, och om det ramformat som han själv och flera medlemmar i Mölnlycke använder. Ett bra bi med produktiva drottningar kräver stora yngelrum. I stället för att ge bina tjugo ramar av lågnormalstorlek användes av många i Mölnlycke biodlarförening tio större ramar. Man sparar massor av tid när man går igenom ett samhälle om man har stora ramar. Ramens storlek är 1,5 langstroth, och de flesta kallar den Egon-ram. Egon själv använder (av blygsamhet?) beteckningen ”Dadant plus”. Broder Adam i Buckfastklostret använde tolv ramar dadant i sina yngelrum. Tio Egonramar motsvarar tolv dadantramar.  –   Egon avtackades av Monica Selling, men just då tog batteriet slut i min kamera.

 

Därefter fortsatte deltagarna till Gerbianska trädgården där Gerben Tjerdsma tog emot. Tyvärr har jag inga bilder därifrån. Förr i världen tog filmen slut  –  numera är det batteriet i kameran.

Carl-Erik

Bildkommentar: Klicka på en bild så blir den större

 

Stativ till Langstroth

Jag gjorde för ett par år sedan en 3d ritning för ett enkelt stativ. Länken till 3d modellen kan hittas här. Man kan behöva installera Sketchup för att kunna se modellen i 3d. Man kan hitta programmet här. Det finns en full version samt en ”viewer” som bara visar modellen vilket borde räcka. Eller klicka bara på bilden nedan för att se den i större format. Stativet har fungerat utmärkt hittils och är ganska lätt att snickra ihop. / Fredrik Persson

Ympning av honung med ekobimetoden

 

EKOBIMETODEN – på mitt sätt…

Styrelsen för Mölnlycke bf. har bett mig att skriva på hemsidan om hur jag använder denna metod för behandling av nyslungad honung. Namnet kommer från föreningen EKOBI som efter sammanslagning med yrkesbiodlarna inom SBR bildade nuvarande föreningen Biodlingsföretagarna. Den som vill fördjupa sig i teorin hänvisas till originalartiklar skrivna av T. Berglund m.fl.

Nyskördad flytande honung består av en övermättad lösning av huvudsakligen enkla sockerarter (druvsocker och fruktsocker) med vatten som lösningsmedel. Om kristaller skall bildas behövs kristallisationskärnor. I naturlig honung kan dessa kärnor vara till exempel pollenkorn. Förhållandet mellan kristaller och lösning är temperaturberoende, så att vid högre temperatur övergår kristaller i lösning. Man kan värma kristalliserad honung till cirka 35 grader C och honungen blir då i stort sett flytande. Ibland kan man läsa att honungen ”smälter” vilket den naturligtvis inte gör. Det är kristaller som övergår i lösning. –  Sockerkristallerna svävar som små korn i den övermättade lösningen. Finns det få kristallisationskärnor växer kristallerna långsamt och bildar så småningom stora korn. Då blir honungen grovkornig eller ”sandig”.Egentligen är det gynnsamt för kristallbildning med lägre temperatur, men ju kallare desto styvare blir den återstående lösningen. Detta motverkar kristallbildning, och den bästa temperaturen är därför 10 – 15 grader C. Man behöver också tillsätta kristallisationskärnor, och ju mindre storlek dessa kärnor har desto fler kristaller får man. Detta kallas att tillsätta ”levande ymp” vilket på ett talande sätt beskriver att denna ympsats är en färskvara och skall användas direkt.

Min klarningstank rymmer 400 kg honung, så det är lagom för mig att ympa 300 kg åt gången. Vill man ympa 100 kg honung så delar man vikten i receptet med 3. Om man vill ympa 75 kg. så delar man med 4. Mängden ”levande ymp” är inte kritisk, så  har man en mindre mängd honung kan man slösa med ympen. Men man bör inte använda mindre mängd ymp.

Ympsatsen bereder jag i ett lågt kärl så kallad ’smartstore’ (smartbox) som rymmer 8 liter. Givetvis av livsmedelgodkänd plast och med tillhörande lock. För omrörning i ympsatsen  använder jag elvisp med degkrokar som når ända ned i botten på kärlet. Det är också bra att kanterna på kärlet är raka. För en mindre sats väljer man ett mindre kärl.

 

För 300 kg från klarningstanken (recept):

9 kg (6,4 liter) flytande honung
900 gram kristalliserad honung (dvs. cirka  2 burkar à 500 gram)

Ympsatsen röres några minuter så att den kristalliserade honungen blandas ut i den flytande. Degkrokarna är mycket effektiva till detta. Efter rörningen ställer jag kärlet i kylskåpets svaldel (jag har reserverat plats för detta) och rör sedan några minuter var 12:e timma (morgon och kväll) under 3 till 4 dygn. Temperaturen i svaldelen är cirka 12 grader C. Man ser tydligt på färg och konsistens när ympsatsen är färdig.

Ympsatsen blandas efter tre eller fyra dagar ut i 20 kg flytande honung från klarningstanken. Jag använder en omrörare, och ett kärl med kran. Smartboxen skrapar jag ren med en vanlig gummiskrapa. Blandningen fördelas sedan med 2,5 kg (1,8 liter) per styck på 12 st. 20-literskärl. I varje kärl påfylles sedan 22,5 kg (16,0 liter) honung, och detta blandas noggrannt med omröraren. Kärlen förses med lock och märkning och ställes omedelbart i kylrum. Temperaturen bör vara inom intervallet 10 till 15 grader C. Jag har 12 grader och denna temperatur har visat sig fungera utmärkt. Efter någon vecka är honungen kristalliserad med mycket små kristaller och genomhård. Detta var också meningen. 20-literskärlet rymmer egentligen cirka 28 kg honung, men så välfyllda kärl är svårhanterliga.

Vintertappning på glasburkar kan ske i godtycklig takt sedan all honung är slungad. Den hårdkristalliserade honungen kan också lagras vid någorlunda lämplig temperatur under lång tid. Uppvärmning sker i värmerum eller värmeskåp vid en temperatur cirka 35 grader C. Denna temperatur är kritisk, och man måste prova sig fram. Jag värmer exempelvis fyra kärl med 4*25=100 kg i fyra dagar. Blandning med omrörning sker i ett större kärl, och sedan luftbubblorna stigit till ytan kan man tappa upp på glasburkar. Glasburkarna åter till kylrum. Högre temperatur i värmerummet ger hårdare honung i burkarna och tvärtom. Honungen behåller sina små kristaller.

I många små bigårdar vill man hellre tappa upp all honung direkt efter ympning (direkttappning). Detta går naturligtvis utmärkt, men jag har inte provat. Den levande ympen blandas direkt ned i förvaringskärlet efter utspädningen. Omrörning med en kraftfull omrörare. Kärlet bör stå svalt. 10 till 15 grader C är det bästa men 18 grader C ger troligen godtagbart resultat, men honungen blir mer grovkorning. 18 grader C kan man säkert ordna till även utan kylrum. Redan efter ett dygn bör blandningen vara klar för tappning på burk ( vänta inte för länge! ) och vid själva tappningen sker en sista omrörning som kanske är tillräcklig för att få lagom hård honung. Värt att prova, men vid all direkttappning krävs viss erfarenhet.

Carl-Erik

© Mölnlycke bf och författaren