Historia

Biodling, eller till en början, människans konsumtion av honung från vildbin går så långt tillbaka i tiden att det inte med säkerhet går att tidsbestämma.Både i Afrika och i södra Europa har man funnit tiotusen år gamla grottmålningar som beskriver hur människor gick ut och letade reda på vildbin i ihåliga träd och klippskrevor. Man åt upp både honungen och ynglen i kakorna eftersom det var mycket proteinrik föda.

Stenåldersmänniskan kanske aldrig kom på att odla bin i närheten av sina boplatser.

Det gjorde däremot faraonerna. Strax norr om Kairo på soltemplet Abu Ghorab fann man den första reliefen som avbildar en biodling. Reliefen daterades till 2 400 år före Kristus och finns nu på egytiska museet i forna Östberlin.

Sedan dess har biodlingen utvecklats på samma sätt som all annan odling och djurhållning. I Norden gick man ut i skogen och sågade av de ihåliga trädstammarna där bina bodde och bar hem dom till gården. Det höll man på med fram till 1700-talet därefter började man bygga bikupor av halm. Vid nästan varje gård fanns det några bisamhällen därför att honung var det enda sötningsmedel som fanns att tillgå vid syltning, bakning och bryggning av mjöd, den tidens berusningsmedel.

Mjödet, som finns beskrivet från vikingarnas gästabud i Röde Orm och fram till kungarnas fester på slottet Tre Kronor, var en välsmakande rusdryck som bryggdes av honung, vatten, öljäst och humle. Det användes innan öl och vin uppfanns. Indoeuropeérna ansåg att det var livgivaren, livsdrycken. Germanerna instämde i deras uppfattning och bland Nordens befokning levde denna föreställning kvar längst. Mjödet åstadkom odödlighet , skaldeförmåga och visdom ansåg man. Årsförbrukningen av mjöd på Slottet Tre Kronor på Gustav Wasas tid uppgick till 38 tunnor år 1550. Vid Erik den 14:s kröning år 1561 festade man i en hel vecka och drack totalt 16 tunnor, ungefär 2 000 liter mjöd. Ölet smakade inte lika gott som mjöd men var enklare att framställa och blev därför en allt vanligare rusdryck tillsammans med vinet som användes allt flitigare vid kungahoven.

Vaxet i kakorna togs tillvara för att bl a framställa vaxljus, Vaxljusförsäljning var en lönande affär så länge som Sverige var ett katolskt land och mängder av ljus eldades vid mässan. Efter reformationen sjönk efterfrågan på vaxljus katastrofalt. Reformationen fick aldrig fäste i Ryssland och Polen de är de enda icke vinproducerande länderna i Europa, tillverkningen av mjöd har där levt kvar ända till våra dagar. År 1838 anlades Sveriges första sockerbruk i Malmö och det var inte längre nödvändigt att ha ett par bisamhällen på gården.

Lutheranerna tände inte många ljus vid sina gudstjänster. Vinet och ölet konkurrerade ut mjödet och sockret konkurrerade ut honungen. Biodling blev en deltidssyssla för lärare, hantverkare och tjänstemän. I slutet av 1800-talet bildades en rad biodlarföreningar för att lära ut biodling och presentera forskarrön.

Idag är biodling en avstressande fritidssysselsättning för naturintresserade ifrån alla samhällsgrupper. Sveriges medelskördar är bland de högsta i Europa.