Ni kan gå med i föreningens Facebook sida. Viss kort information kommer vi publicera här. Där kan ni ställa frågor till varandra med. Klicka på bilden nedan för att gå dit.
Stativ till Langstroth
Jag gjorde för ett par år sedan en 3d ritning för ett enkelt stativ. Länken till 3d modellen kan hittas här. Man kan behöva installera Sketchup för att kunna se modellen i 3d. Man kan hitta programmet här. Det finns en full version samt en ”viewer” som bara visar modellen vilket borde räcka. Eller klicka bara på bilden nedan för att se den i större format. Stativet har fungerat utmärkt hittils och är ganska lätt att snickra ihop. / Fredrik Persson
Nybörjarkursen 2014 – Praktiska moment I
Nedan ser nu hur det såg ut när vi övade lite praktiska moment som en del i vår grundkurs. Vi gjorde en vårundersökning som gick bra trots det kalla vädret.
[foogallery id=”416″]
Försäljning av avläggare
För de som gått nybörjarkursen så har vi följande förslag om ni vill skaffa egna bin.
Bin + yngel + 10 ramar 3/4-langstroth + parad drottning
Pris 1700 + moms
Bara drottningen (friparad Mölnlycke) kostar 500:-
10 ramar utbyggda 20:- per st.
Bin kostar alltså bara 1000:-
Endast för medlemmar i Mö-e bf
Max 3 avl. per medlem
Sargar osv. köper var och en själv, men samfrakt från LP:s kan säkert ordnas
Beställning sker nu på torsdag eller senast träffen 5/4
Honung lönar sig
Visste du att bara efter ett par år kan du få tillbaka pengarna du investerat. Ett bisamhälle kan ge upp till 50kg honung!
Kalendarium 2014
Kalendarium 2014
Nedan följer lite viktiga datum inför 2014.
- Grundkurs Biodling – Start vecka 8
- Styreslemöte hos C-E 29:e April 19.00 i Benareby.
- Styrelsemöte hos Anders L på Ankaresväg 121 den 26:e Augusti klockan 19.00.
- Larvdag – 7:e juni 10-12 vid Råda Säteri
- Parningsstation Styrsö öppnar 7:e juni
- Rådasjön runt
- Varoabekämpning. Tid kommer senare.
- Årsmöte 25:e November 19.00 i kulturhuset.
Ympning av honung med ekobimetoden
EKOBIMETODEN – på mitt sätt…
Styrelsen för Mölnlycke bf. har bett mig att skriva på hemsidan om hur jag använder denna metod för behandling av nyslungad honung. Namnet kommer från föreningen EKOBI som efter sammanslagning med yrkesbiodlarna inom SBR bildade nuvarande föreningen Biodlingsföretagarna. Den som vill fördjupa sig i teorin hänvisas till originalartiklar skrivna av T. Berglund m.fl.
Nyskördad flytande honung består av en övermättad lösning av huvudsakligen enkla sockerarter (druvsocker och fruktsocker) med vatten som lösningsmedel. Om kristaller skall bildas behövs kristallisationskärnor. I naturlig honung kan dessa kärnor vara till exempel pollenkorn. Förhållandet mellan kristaller och lösning är temperaturberoende, så att vid högre temperatur övergår kristaller i lösning. Man kan värma kristalliserad honung till cirka 35 grader C och honungen blir då i stort sett flytande. Ibland kan man läsa att honungen ”smälter” vilket den naturligtvis inte gör. Det är kristaller som övergår i lösning. – Sockerkristallerna svävar som små korn i den övermättade lösningen. Finns det få kristallisationskärnor växer kristallerna långsamt och bildar så småningom stora korn. Då blir honungen grovkornig eller ”sandig”.Egentligen är det gynnsamt för kristallbildning med lägre temperatur, men ju kallare desto styvare blir den återstående lösningen. Detta motverkar kristallbildning, och den bästa temperaturen är därför 10 – 15 grader C. Man behöver också tillsätta kristallisationskärnor, och ju mindre storlek dessa kärnor har desto fler kristaller får man. Detta kallas att tillsätta ”levande ymp” vilket på ett talande sätt beskriver att denna ympsats är en färskvara och skall användas direkt.
Min klarningstank rymmer 400 kg honung, så det är lagom för mig att ympa 300 kg åt gången. Vill man ympa 100 kg honung så delar man vikten i receptet med 3. Om man vill ympa 75 kg. så delar man med 4. Mängden ”levande ymp” är inte kritisk, så har man en mindre mängd honung kan man slösa med ympen. Men man bör inte använda mindre mängd ymp.
Ympsatsen bereder jag i ett lågt kärl så kallad ’smartstore’ (smartbox) som rymmer 8 liter. Givetvis av livsmedelgodkänd plast och med tillhörande lock. För omrörning i ympsatsen använder jag elvisp med degkrokar som når ända ned i botten på kärlet. Det är också bra att kanterna på kärlet är raka. För en mindre sats väljer man ett mindre kärl.
För 300 kg från klarningstanken (recept):
9 kg (6,4 liter) flytande honung
900 gram kristalliserad honung (dvs. cirka 2 burkar à 500 gram)
Ympsatsen röres några minuter så att den kristalliserade honungen blandas ut i den flytande. Degkrokarna är mycket effektiva till detta. Efter rörningen ställer jag kärlet i kylskåpets svaldel (jag har reserverat plats för detta) och rör sedan några minuter var 12:e timma (morgon och kväll) under 3 till 4 dygn. Temperaturen i svaldelen är cirka 12 grader C. Man ser tydligt på färg och konsistens när ympsatsen är färdig.
Ympsatsen blandas efter tre eller fyra dagar ut i 20 kg flytande honung från klarningstanken. Jag använder en omrörare, och ett kärl med kran. Smartboxen skrapar jag ren med en vanlig gummiskrapa. Blandningen fördelas sedan med 2,5 kg (1,8 liter) per styck på 12 st. 20-literskärl. I varje kärl påfylles sedan 22,5 kg (16,0 liter) honung, och detta blandas noggrannt med omröraren. Kärlen förses med lock och märkning och ställes omedelbart i kylrum. Temperaturen bör vara inom intervallet 10 till 15 grader C. Jag har 12 grader och denna temperatur har visat sig fungera utmärkt. Efter någon vecka är honungen kristalliserad med mycket små kristaller och genomhård. Detta var också meningen. 20-literskärlet rymmer egentligen cirka 28 kg honung, men så välfyllda kärl är svårhanterliga.
Vintertappning på glasburkar kan ske i godtycklig takt sedan all honung är slungad. Den hårdkristalliserade honungen kan också lagras vid någorlunda lämplig temperatur under lång tid. Uppvärmning sker i värmerum eller värmeskåp vid en temperatur cirka 35 grader C. Denna temperatur är kritisk, och man måste prova sig fram. Jag värmer exempelvis fyra kärl med 4*25=100 kg i fyra dagar. Blandning med omrörning sker i ett större kärl, och sedan luftbubblorna stigit till ytan kan man tappa upp på glasburkar. Glasburkarna åter till kylrum. Högre temperatur i värmerummet ger hårdare honung i burkarna och tvärtom. Honungen behåller sina små kristaller.
I många små bigårdar vill man hellre tappa upp all honung direkt efter ympning (direkttappning). Detta går naturligtvis utmärkt, men jag har inte provat. Den levande ympen blandas direkt ned i förvaringskärlet efter utspädningen. Omrörning med en kraftfull omrörare. Kärlet bör stå svalt. 10 till 15 grader C är det bästa men 18 grader C ger troligen godtagbart resultat, men honungen blir mer grovkorning. 18 grader C kan man säkert ordna till även utan kylrum. Redan efter ett dygn bör blandningen vara klar för tappning på burk ( vänta inte för länge! ) och vid själva tappningen sker en sista omrörning som kanske är tillräcklig för att få lagom hård honung. Värt att prova, men vid all direkttappning krävs viss erfarenhet.
Carl-Erik
© Mölnlycke bf och författaren
Skörden i föreningen
Uppdaterad statistik om skörden i vår förening. Som ni ser var inte skörden särsikt stor i början. Vill man se mer i detalj kan man trycka här för ett mer inerateraktivt diagram.
Årsberättelse 2013
Avseende tiden 2012-11-01 – 2013-10-31.
Egen parningsstation. SBR (Sveriges Biodlares Riksförbund) överlät som gåva under 2011 parningsstationerna till avelsföreningarna. Hösten 2012 beslutade buckfastgruppen överraskande att lägga ned verksamheten på Styrsö av ekonomiska skäl. Nya drottningar var tillsatta i alla bisamhällen på Styrsö och angränsande öar, och en nedläggning hade varit ren kapitalförstöring. Efter överläggningar mellan parterna bestämdes, att Mölnlycke bf övertog verksamheten från och med år 2013 samtidigt som vi åtog oss att reglera stationens skuld. Drottningarna var nämligen inte betalda. Årets verksamhet på Styrsö har gått bra, och alla skulder är nu reglerade. Det har också blivit ett överskott, och styrelsen föreslår att dessa pengar reserveras i nästa års budget för inköp av drottningar till Styrsö så att parningsstationen kan drivas även åren 2015-2016. Rasparningsplats har under året anordnats på Råda Säteri. Infobigård. Styrelsen föreslår årsmötet att inrätta en info-bigård på Råda Säteri. Ett mindre belopp har utlovats från Härryda Kommun för inköp av material.
Biodlingen . Vintern började tidigt i början av december 2012 och varade ända in i april. Inte mycket snö, men kallt. Trots den långa vintern klarade sig bisamhällena förhållandevis bra. Hallondraget regnade bort till en början även i år, men i början av juli fick vi en värmebölja som räddade årets skörd. Vårsådd raps, lind och troligen klöver har gett drag i våra trakter. Ljungen gav ingen honung i år. Skördesiffrorna är inte klara när detta skrives, men troligen kan vi i år notera den största honungsskörden någonsin i vår förening. Givetvis rekord även beträffande antal bisamhällen bland våra medlemmar. Varroakvalster resistenta mot det aktiva ämnet i Apistan upptäcktes på flera håll i Sverige redan 2011, och förmodligen har vi har sådana kvalster även hos oss. Vad detta kommer att innebära för oss i framtiden vet vi inte ännu.
Mötesverksamheten 2012-2013. En kort redogörelse följer – mera information på föreningens hemsida på Internet. Årsmötet 24 nov. 2012 ägde rum i Kulturhuset i Mölnlycke, och efter förhandlingar och kaffe/the med tårta enligt gammal sed höll Jens Larsen föredrag. Larvdag lördagen den 1 juni i Egon Anderssons bigård på Råda Säteri, Mölnlycke. Bra väder och succé utom beträffande antalet deltagare. Kunskaperna om drottningodling räcker kanske inte till på alla håll. Söndag 8 sep. deltog föreningen i EU-projektet Rådasjön runt på Råda Säteri med informationsbord och observationskupa samt honungsförsäljning. Anders Liljebladh blev fotograferad och omnämnd i Härryda-Posten. Antalet besökare ungefär som föregående år. Samordnad varroabehandling med oxalsyra genomfördes ___ november under ledning av Anders Liljebladh. Nästa årsmöte blir tisdagen den 26 nov. 2013 kl. 19.00 i Kulturhuset i Mölnlycke.
Biodlingskurs. Föreningens satsning på utbildning under 2013 kom av sig helt och hållet på grund av brist på deltagare. Styrelsen föreslår årsmötet att försöka igen under nästa år.
Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av ordf. Carl-Erik Dahlberg, v.ordf. Egon Andersson, sekr. Mikael Witte, kassör Anders Liljebladh, vice sekr. och PR-ansvarig Fredrik Persson samt suppleant Agneta Nilsson. Styrelsen har hållit fyra protokollförda sammanträden, och mellan mötena har man haft täta kontakter huvudsakligen via e-mail. För styrelse och funktionärer inom föreningen finns en arbetsplan. Vi har en ändamålsenlig organisation men antalet medlemmar ökar inte. Avelsansvarig har varit Egon Andersson. Honungsbedömningskommittén har bestått av Anders Liljebladh (sammankallande), Mikael Witte och Fredrik Persson.
Revisor: Rolf Bengtsson. Revisorssuppleant:
Hemsidan på Internet har adressen:
www.molnlyckebiodlare.se med Fredrik Persson och Anders Liljebladh. som ansvariga.
Samarbete med andra föreningar, företag och med myndigheter. Vi har under året samarbetat med Råda Säteri, och vi har utmärkt samarbete med grannföreningarna. Särskilt omnämnes Landvetter bf, vår moderförening 1935 då Mölnlycke Bf startades av Per Roos. Göteborg, Mölndal och Härryda kommuner har visat fortsatt positiv inställning till vår verksamhet.
Representation: Föreningen representerades vid distriktets årsmöte den ___ februari i __________ av Anders Liljebladh och Agneta Nilsson. Egon har varit föreståndare för SBR-parningsstationen på Styrsö och Åke Ferm biträdande föreståndare på Vendelsö. Carl-Erik Dahlberg är revisor i BF. Anders Liljebladh representerade vår förening vid Landvetter bf:s hundraårjubileum.
Medlemsantalet. Det finns fyra slags medlemmar i föreningen:
Hedersmedlemmar 1
Fullbetalande SBR-medlemmar __
Familjemedlemmar 1
Stödjande medlemmar __
Totalt
Jämfört med föregående år innebär detta en __ning med ___ personer.
Årsrapporter har fram till den ___ nov. lämnats av __ medlemmar som rapporterar ___ bisamhällen, en _____ning med ___ samhällen jämfört med år 2012. Medelskörden enligt rapporterna beräknas till _____ kg/samhälle. Genomsnittet avser alla rapporterade bisamhällen oavsett var de finns uppställda. Uppgifter om bisamhällenas uppställningsplatser har inte samlats in detta år. Föreningens ekonomi framgår av upprättade balans- och resultaträkningar, som vi hänvisar till.
Övrigt: Vår förening är så vitt vi vet den enda lokalföreningen inom SBR som driver en egen parningsstation av internationell klass i vad avser antalet drönargivande samhällen. För att säkerställa den genetiska mångfalden behövs lägst cirka tjugo drönargivande bisamhällen. Detta är möjligt tack vare samarbetet med biodlarna på Styrsö och omgivade öar i Göteborgs Södra Skärgård. Föreningen är skyldig ett särskilt tack till dessa biodlare, men framför allt till Lennart och Ingalill Karlsson på Styrsö. Förutom att Lennart är platsansvarig har paret dessutom varje lördag under säsongen då stationen varit öppen bjudit på kaffe och tårta i sin underbara trädgård.
Genom denna kulturinsats har Mölnlycke biodlarförening indirekt blivit delaktig i den sociala gemenskap som vi tidigare i viss mån har saknat i vår krets. Bin i all ära, men visst är det roligt att ha trevligt också. Därmed ser vi ljust på framtiden och hoppas på fortsatt intresse för vår verksamhet till gagn för biodlingen och därmed mångfalden i vårt samhälle.
Mölnlycke den 25 november 2013 STYRELSEN
Styrsö Parningsstation
Styrsö Parningsstation
Från och med 2013 tar Mölnlycke Biodlarförening över ansvaret för styrsö parningsstation från FSB. Vi är glada och stolta över detta och hoppas att många har möjlighet att besöka oss här. Ansvarig är Egon Andersson. Vi öppnar1 juni 2013.